Annorlunda
Kan inte låta bli att slå på tv:n på måndagar för att förvånas över dessa familjer. Min första tanke är; är de helt från vättet? Hur orkar de? Hur ego får man va? Men samtidigt vilken enorm gemenskap de verkar ha och vilken KÄRLEK!
Att kärleken räcker till alla och att föräldrarna hållet förhållandet vid liv trotts alla barn.
Splittrad av alla delade känslor som programmet ger, men nånstans är jag mäkta imponerad samtidigt som jag vet att det är så långt ifrån den vardag jag någonsin skulle skaffa mig, dock vet jag att jag kommer sitta lika klistrad vid tv:n nästa måndag!
Kommentarer
Trackback
